Galenskap

Vi lever. Eller kanske jag sku säga att vi andas, för det känns nog inte som om jag sku leva på andra sätt för tillfället. Håller på att bli galen med Rasmus ätande och sovande. Måste nog ta och börja läsa mig in på olika alternativ att få honom att sova utan bröst. Sku inte ännu vilja sluta amma helt, men för tillfället känns det nästan som om det är enda alternativet om jag ska hållas någorlunda klar i huvudet. Eller så hoppas jag på att det här går över riktigt snabbt.

Igår mellan kl 20.30 och 01.13 ammade jag honom 10 gånger. Bara som exempel.

En bättre fortsättning

Min son vet nog verkligen när mamma behöver piggas upp! Han har gjort 3 premiärer idag. Genast imorse svängde han sig från rygg till mage. Han var så söt när han riktigt kämpade för att komma över från sidan! På dagen satte han fötterna i munnen första gången, länge har han nog kämpat för att få dom i munnen också! Ikväll låg han på mage på golvet och drog sig runt ett helt varv med hjälp av händerna. Så snart har vi nog garanterat fart på i det här huset!

Det här vet jag inte om jag vågar säga högt, men idag fick t.o.m. jag sova päikkäre eftersom herrn sov ute i vagnen i hela 3 timmar. Hoppas han nu fortsätter på samma linje och slutar med sina halv timmes päikkäre.

Dessutom kan jag berätta att termometern visar 23.8 grader nu så det var värt att stiga upp och elda för brinnkära livet. Nu är jag så slut i både kropp och själ att det är bara att stupa i säng.

Några mycket fula ord!

Den verkliga charmen med att bo i egnahemshus är nog att vakna till att man nästan fryser rumpan av sig. Eller sen inte. Det var bara att snällt be sambon att sätta på kaffe och själv stiga upp och elda tackan för att kanske överleva dagen. 

Såhär borde det ju alltså inte vara i ett nytt hus. Men tack vare vår kära husteknikgubbe som är så snäll att han har lurat oss genom att bl.a. installera en modell mindre värmepump och ändå tagit betalt för den större modellen som vi beställde, så får vi frysa igen en gång. Nu börjar mina nerver vara slut med den gubben och jag hoppas att han får sitt straff nångång. Men mest av allt skulle jag nog önska att ingen annan sku behöva gå igenom samma som vi och därför tänker vi nu stå på oss ända till slut. Han ska tammetusan inte slippa och slinka den här gången som han så många gånger tidigare tydligen har gjort!

Nu ska jag fortsätta svära och dricka mitt kaffe och hoppas på att mitt blodtryck lugnar ner sig till kvällen.

Hopplöshet i luften

Rekordet jag skrev om senast var nog bara ett undantag. Följande dag sov Rasmus två timmars dagssömn, men nu efter det är vi tillbaks till det gamla vanliga. En halv timme och sen vaknar han, oberoende var han sover.

Nätterna går också som förr. Den första etappen sover han max 3 timmar i ett sträck och sen är det mat som gäller. Efter det sover han igen ca 2 timmar och så mat igen. Jag ser snart ut som ett vandrande spöke. Han har fått potatis till middag också nu några dagar. Men det har gjort nätterna bara värre för nu har han ont i magen också. Och han vaknar och äter precis lika ofta som förr. Han gråter och pruttar och gråter lite mer och pruttar lite mer.

Vi fick rådet på rådgivningen att börja med gröt istället för kött vid 5månaders ålder för att kunna ge fler mål åt honom. Men det är ju över en månad till dess ännu. Han tycks nog behöva mat som en riktig karl.

Suck, vad ska det här bli till.

Rekord

Vår kära son har sovit nu 3,5 timme på balkongen och tycks sova ännu också! För en timme sen skickade jag ut M för att kolla att Rasmus faktiskt andas ännu. Snart får jag nog gå och väcka honom! Hoppas det inte bara är ett undantag utan att han börjar sova längre dagssömn nu när han får mat i magen. 

Nam nam!

Igår, självständighetsdagen till ära, fick Rasmus smaka potatis första gången. Första skeden gick ner utan att han ens märkte att det var något annat än vitaminerna som han fick. Andra skeden tvinnade i munnen ganska länge och kom ibland ut tillbaks och sen började han gråta, stackarn! Efter att vi steg upp från bordet spytta han upp resten också.

Idag var han lite skeptiskt till första skeden men sen gick det riktigt bra. Han skulle säkert ha ätit mera om han skulle ha fått, men bättre väl att börja med lite i gången. Lite ont i magen verkar han dessutom ha haft idag.

Imorgon ska jag försöka ge potatisen åt honom redan vid halv 11 och hoppas att han efter det skulle sova en 2-3 timmars dagssömn. Han sover fortfarande bara 30-40 minuter per gång och det börjar nog bli riktigt frustrerande! Hoppas det går om snart.

Mat och sömn

Rasmus ätande och sovande börjar bli lite jobbigt. Eller rättare sagt, inte sovande. Det enda sättet att få honom att sova nuförtiden är att han är fastklistrad i bröstet. Om jag försöker komma loss så vaknar han och somnar inte pånytt före han får bröst igen. Han gallskriker och han kan göra det hur länge som helst. Sen när han väl somnar så sover han max 30-40 min och sen vaknar han igen. Det är ingen skillnad sover han inne, ute, i sängen, i vagnen eller i bilen. Han somnar inte om pånytt heller.

Jag har funderat en tid på att kanske börja ge fast mat åt Rasmus eftersom jag tycker att hans dag ofta går ut på att hänga vid tissen och sova några stunder emellan. Eller kanske det bara känns så. I ett skede försökte jag skriva upp när han åt o.s.v. men det varade inte länge eftersom jag inte alltid kom ihåg/orkade skriva t.ex. på natten. Men en dag räknade jag att han åt 16 gånger. Alla gånger åt han ju förstås inte för att han var hungrig, men 16 gånger på 24 timmar är nog helt för många gånger. Man blir pöpi med mindre. 

Ända sedan jag började fundera på Rasmus ätande och sovande har jag lusläst vår vän internätet. Och det borde jag ju inte ha gjort eftersom det gjorde mig ännu mera osäker på vad vi borde göra med ätandet och sovandet. En del säger det ena och en del helt tvärtemot. Jag menar, hur vet man att det man gör inte ger traumor åt barnet livet ut?

Idag tog jag tag i saken och mailade rådgivningstanten om råd. Hon tyckte att vi ska börja ge fast mat åt honom nu för att veta att han iaf inte är hungrig när han vill ha bröst. Han är ju nog en stor pojke så han behöver ju mat.

Så nu ska vi börja provsmaka. Vi ska se om det blir lunch imorgon eller först på torsdagen. Spännande.

Kan det inte vara onsdag redan

Nu längtar jag verkligen till onsdagen. Jag och M ska iväg på tumis (eller egentligen med 748 st. andra) på fest. Första gången Rasmus ska vara utan mamma och pappa, om man inte räknar med då jag var på begravning då han var en vecka gammal. Dessutom har jag en gång varit till butiken och en gång till frissan utan honom sen han föddes.

Jag känner att det verkligen behövs. Speciellt nu när vi började avvänja Rasmus från att somna vid tissen så känns det som om nerverna verkligen prövas. Och det är säkert lite mot vad framtiden hämtar med sig med trotsåldrar och tonår.

På onsdagen tänker jag dricka vin och cider och kanske vara lite salongsberusad medan Rasmus är hemma med sin mommo. Mamma ska vara här övernatten och tyckte att hon sköter Rasmus hela natten så att jag får sova en hel natt (också den första sedan han föddes). Jag hoppas att han tänker ta tuttflaskan så att mamma inte behöver mata mjölken i honom med sked och jag hoppas också att han inte tänker gallskrika hela kvällen igenom.

Räddaren

Tacka vet jag kaffe och choko, utan det skulle jag inte ha överlevt den här dagen. Natten var riktigt dålig med feber. Mera om det när jag har fått sova igen.

Rasmus, 3 månader

Då var det dags igen för ny månad, fast det ju nog egentligen var redan för 3 dagar sen men har inte hunnit sitta ner och skriva desto mera tidigare. Dessutom tror jag att "2 månaders-rapporten" inte blev av alls.

Men anyway. Dagen efter att Rasmus fyllde 2 månader hittade vi 2 tandbörjan i hans mun och några dagar senare började först den ena och sen den andra tanden sticka fram. Han var ganska gnällig veckan före och efter och ville bara vara i famnen mest hela tiden. Vi borstar tänderna varje kväll med den lilla lilla tandborsten och det är varje gång lika gulligt. Ibland tycker Rasmus att det är roligt och ibland gallskriker han, men för det mesta skrattar han när tandborsten kommer fram. Ibland tycker han också att det är roligt att bita när han äter och tammetusan vad det gör ont!

Nu trivs han igen lite bättre på golvet, han tränar på att svänga och har lyckats några gånger till sidan och några gånger från mage till rygg. När han ligger på mage försöker han febrilt dra sig framåt, men lyckas inte. Men övning ger färdighet och för min del skulle han gärna få öva ett par månader ännu före han lyckas. När han ligger på rygg har han lyckats sparka sig bakåt några gånger. Om man sätter en leksak eller vad som helst framför honom så försöker han ta tag i den. Ibland lyckas det och ibland inte. Han trivs också i babybjörn-reppun, men han ska sitta så att han ser framåt och kan se vad som händer omkring honom.

Rasmus älskar att prata, när han är på gott humör kan han ligga och prata hur länge som helst. Han ler åt sin egen spegelbild och åt bekanta ansikten. Om det är ett obekant ansikte eller någon som han inte har sett på en tid börjar han oftast storböla. Då han blir rädd reagerar han på samma sätt, mungiporna far nästan ner till golvet och sedan börjar tjutet. Så sött!


Normalt sover han helt okej på nätterna, förutom då när han äter förstås. Han sover i vår säng för att jag ska få ens lite sömn. På dagarna sover han mycket varierande, en tid sov han 3-4 timmars dagssömn men nu sover han oftast bara 30-45min. Det är ingen skillnad om vi är ute med vagnen, om han sover på balkongen eller om han sover inne. Det gör mig galen ibland, speciellt sådana nätter när jag inte kunnat somna om mellan matandet.

Han äter fortfarande med 2 timmars mellanrum dygnet runt, lite oftare på dagen ibland. Ibland känns det nog för jävligt, men ibland tänker jag på att han bara en gång är liten. Han tar varken tutt eller tutflaska. Att han äter ofta märktes idag på rådgivningen, pojken väger 7320g och är 66 cm lång. Han fick också det andra rota-vaccinet och två sprutor och fick en massa beröm av rådgivningstanten för han var så duktig och skrek just inte alls. Så vi ska se hur natten går.

Trots allt är han nog det bästa som finns, vår älskade lilla knöl!

Fotografen

Idag kom tack-korten från dopet. Jag är så arg att jag spricker snart. Rasmus ser ut som en portion gröt. Vi har tydligen då inte ett ända foto från dopet som skulle gå att använda. Hur är det möjligt?! Det var kanske 15 kameror som tog foton men inte ett ända lyckat.

Hur ska man få suddiga foton att bli inte suddiga? Det blir väl bara att klä pojken i klänning igen och ta nya foton, men han har nog ändrat sig sen dopet en hel del.

Julklappar

Tänka sig, det är inte ens december och jag har redan funderat på julklappar. Jag har t.o.m. de första julklapparna på kommande på posten! Brukar ju vara den som springer runt i butikerna dagen före julafton (och oftast också på julafton) och försöker komma på vad man ska ge åt vem. Har opp över öronen med saker som ingen har någon användning av efter att ha fått en liten liten del av det vad min kära famo ägde så därför har jag tänkt temat användbart och hemgjort gällande julklapparna i år. Inget onödigt krääsä. Vi ska se hur det lyckas. Speciellt med min älskade son i famnen.

Damm

Man vet att man inte städar tillräckligt ofta när man först måste torka av dammet från moppen före man kan torka golvet. Usch.

Värt att fira

Natten mellan lördag och söndag sov Rasmus över 6 timmar i streck! Kela på det ni! Vid 3.30 måste jag kolla att han ännu andas. Tyvärr var det nog bara ett misstag för i natt har han vaknat som vanligt, eller så var det mommos sovrum och säng som var så sköna att sova i. Det gav mig iaf hopp om att nångång få sova nästan hela nätter igen!

Iiiiiiik!!!

Jag tänkte få hjärtsnyrp när jag satte ut Rasmus i vagnen på balkongen just. Vi har två plastpåsar med äppel på balkongen som jag nån vacker dag ska koka till sylt bara jag orkar. Redan tidigare i veckan tyckte jag att de översta äpplena såg lite konstiga ut, men tittade inte desto noggrannare och tänkte inte mera på det. Nu när jag tog opp låset till dörren bokstavligen hoppade en liten mus ut från den ena påsen och försvann nånstans! Tur att Rasmus låg i vagnen och inte i min famn, annors sku jag antagligen ha tappat honom i golvet. Shit så rädd jag blev! Och shit så obehaglig känsla! Tycker inte om musar, eller andra liknande kräk, usch!

Hoppas den blev lika rädd och inte vågar komma tillbaks mera!

Det här med bloggen

Har ända sedan Rasmus föddes funderat på det här med bloggen. Att öppet för vem som helst berätta och visa om hur och var vi lever o.s.v. Jag har valt att inte sätta upp så mycket foton av Rasmus, av den orsaken att han inte själv kan bestämma om han vill ha sina bilder på nätet eller inte och för att man aldrig vet vem som ser bilderna och vad de hittar på med dem. Det finns så mycket olika mänskor på den här jorden. 

Men sen finns det ju också så mycket positivt med bloggen också, som t.ex. att kunna titta tillbaka i tiden och minnas sånt som man kanske annors inte sku minnas på samma sätt.

Jag är ännu också osäker på om jag kommer att fortsätta på det här sättet eller om det kommer att bli en stängd blogg. Eller om jag alls kommer att skriva mera, det är ju så tråkigt utan t.ex. bilder. Men jag fortsätter att fundera en tid till och fortsätter enligt gammal vana att skriva då när jag hinner och har lust ända tills jag har bestämt mig.

Bara så ni vet.

Rutiner

Jag har alltid hatat rutiner. Jag älskade t.ex. mitt 3-skiftes jobb, att ha ledigt mitt i veckan, att ibland sluta tidigt och ibland börja sent. Jag har alltid sagt att jag aldrig skulle trivas med ett "måndag till fredag 8-16"-jobb eftersom det är så rutinerat. Mitt jobb före mamma-ledigheten var det hatade "måndag till fredag 8-16"-jobb och jag trivdes otroligt bra med det. Jobbade däremot deltid, så det var oftast inte fulla veckor. 

Nu med en snart 3-månader gammal bebis börjar jag lite sakna rutiner. Vardagarna på tumis hemma fungerar relativt okej. Vi vaknar ganska samma tid varje dag, oftast vaknar Rasmus omkring 9-tiden. Sen tar han ett par tupplurer och äter och umgås om vartannat ända till 14-15-tiden då jag sätter ut honom i vagnen och sova. Oftast sover han då en 2-3, ibland t.o.m. 4 timmars tupplur. Försöker natta honom mellan 20.30 och 21, ibland kan det gå lite över. Det här fungerar som sagt oftast då när vi är hemma på tumis på vardagarna, men sen när vi har program eller veckoslutet kommer så går allt oftast till skrot. Speciellt hans långa tupplur blir aldrig av sådana dagar eftersom han inte sover långa stunder annat än ute i vagnen och då är han oftast gnällig hela kvällen fast han sover korta tupplurer. 

Hur gör ni andra för att få det att fungera?

Skitdag

Urusel dag. Som började med Rasmus gråt (skrik) och gnäll kl. 5.30 imorse. Han hade tydligen ont i magen. Han somnade om en stund efter blöjbyte men vaknade många gånger före jag till slut tvingade upp mig från sängen omkring 9-tiden. Efter det har han sovit helt max 30minuters tupplurer, han som brukar sova 1 timme + 3 timmar på dagen. Jag hade verkligen sett fram emot en tupplur på soffan jag med, istället har jag hängande ögon och är bitter och inåtvänd. Han har tredje omgången kläder på sig och han har dessutom ätit otaliga gånger.

Till råga på allt snöar det och jag har ont i ryggen/benet. Och jag klagar, igen. Nästa gång lovar jag att ha något mera positivt att komma med, för nu vaknar bebis igen.

Kläder och katastrofer

Klockan är inte ens halv 2 och Rasmus har fått  ren body 3 gånger och rena byxor 2 gånger sen vi steg upp från sängen omkring halv 10. Själv har jag också bytt rena kläder en gång. Den här babyns kackande börjar småningom ta i huvu.

Bildbevis

Det är btw inte lätt att försöka få en 2månader gammal att ligga stilla med huvudet när mamma ska fota munnen. Men efter många försök har jag lyckats någorlunda att få dom två små på bild.

Hemleverans

Ibland sku jag nog göra vad som helst för att inte behöva släpa iväg mig till butiken. Hur jobbigt får det kännas?

Små, två små

Rasmus har en tid redan varit lite gnällig, sovit sämre och vill hela tiden vara i famnen. Har tänkt att han säkert har ont i magen och kämpar för att få ut luft eller så. I nåt skede* kom jag att tänka på det där med tänder men brydde mig inte desto vidare om att ens titta i Rasmus mun, han är ju bara två månader gammal. I fredags tvättade jag ändå händerna och kände efter i hans mun och gissa om jag tänkte falla på rumpan! Han har två av nedre framtänderna på kommande! Nu ser man dom också helt tydligt, två små små vita tänder som "kläcks" vilken dag som helst.

Då kanske man har rätt att vara lite gnällig och skrikig också.

* Vet inte skillnad på dagarna mera. Känner mig som en trasdocka, utmattad och grå. Har ont i hela kroppen, speciellt ryggen och benet efter allt bärande på Rasmus från morgon till kväll. Ibumaxförpackningarna är tomma (kom ihåg att gå till apteket idag mellan kl. 12 och 14!). Vill sova. Vill äta. Vill bara vara, en stund. 

Slut på klagovisan, det blir snart bättre.

Som smort

Den estniska servicegubben för spisen skulle komma idag, men han kom aldrig. Nu har vi varit utan spis sen i måndags. Jag hoppas verkligen att han tänker dyka opp imorgon.

Nåh, istället fick vi träffa dopprästen och hennes 2-åriga dotter. Det var minsann fart under och ljud i luckan! Det ser vi också fram emot om två år eller så. Vet inte riktigt vad vi har kommit överens gällande dopet men det lär väl klarna om lite på en vecka.

Det mesta är klappat och klart inför dopet, bara namnet, föräldrarnas klädsel och servetter som ännu inte är fixat. Småpotatis alltså.

Beroende

Först när nånting inte fungerar så märker man hur mycket man egentligen behöver just den prylen. I förrgår när vi sku laga mat började induktionsspisen blinka konstiga bokstäver och siffror. Försökte kolla i bruksanvisningen vad det är frågan om, men på den koden stod det ju förstås bara att "kontakta service". Så igår har M ringt runt till diverse ställen för att få reda på vad vi ska göra och till sist lyckades han med rätt ställe och fick servicegubben beställd. Men än har gubben inte synts till.

Så nu är det bara ugnen som gäller. Igår blev det skinkfrestelse, vad månne det blir idag.

Klagovisan

Kan det inte sluta regna snart? Tycker det har regnat nu sen förra sommaren, fast det var i snöform under vintern. Jo det är skönt ibland med regndagar, men för mycket är för mycket! Nu tycker jag att ni som dansar regndans ska sluta och börja be till solgudarna istället, okej?

Som ny!

Undrens tid är inte förbi! I natt har vi sovit som stockar! Eller iaf känns det som så. Knölungen sov i 4 timmar i ett sträck och själv sov jag 3 av dem utan att vakna. Minns bara att jag i nåt skede har hört att han andas och sen fortsatt sova. Herregud vad skönt! Sen var han vaken i en timme så att jag också blev pigg och inte fick sömn fast han somna. Så efter det har jag nog bara sovit ca 45min tillsammans tack vare diverse väckarklockor och ringande telefoner.

Vet inte när jag senast har orkat upp från sängen före kl. 10. Nu är klockan inte ens 9 och jag har redan ätit morgonmål. 

Natten

Nätterna hos oss är lite jobbiga för tillfället. För mig alltså. Knölen kräver mat med ca 2 timmars mellanrum och jag har börjat få svårt att somna om mellan matningarna. De första nätterna gick det helt okej, men nu börjar jag vara ganska trött och dygnsrytmen börjar vara opp och ner för mig. Så har nu funderat på att börja ge ersättning på kvällen för att kanske få sova en lite längre etapp i början av natten. Har någon erfarenheter, hjälper det?

Komiskt

Det är så komiskt att se andras bebisar som är en hel del äldre än Knölen i samma kläder som 5+ veckor gamla Knölen snart växer ur! Menar då mammaförpackningens kläder alltså. Vår lilla Knöl, som inte är så liten...

Shoppingrundan

Har glömt att rapportera om vår shoppingrunda. Knölen var världens snällaste hela dagen. Han låg i sin vagn och tittade omkring sig. Lite gnällde han till då han var hungrig men det var det ända.

Saldot för inköpslistan då.

- material för dopinbjudningarna - check

- en amningsskjorta - noup

- spyttscarfar eller liknande åt Knölis - check

- några bodyn åt Knölis - check

- spaning efter dopkläder åt mig - noup

Man märker att det är Knölen som går först i kön, men det är han nog värd!

To do

Gällande dopet sku jag ha en hel massa stuff to do. Men inspirationen och energin är liksom som bortblåst. För det första borde inbjudningarna fixas och skickas, det är kanske det som är mest akut. Materialet har ju nog funnits hemma i en vecka redan men har bara inte fått det gjort. Vi har nog meddelat datumet åt de flesta redan så att de inte bokar in något annat till den dagen. 

Sen borde vi (läs jag) gå och kolla in byns församlingshem var dopet ska vara, ingendera av oss har varit där men vi har ändå bokat det för dopet.

Vad som ska serveras börjar vara ganska klart, förutom kakan. Borde väl kontakta kakmästaren i stan så småningom om det ska bli någon kaka.

Och en hel massa annat säkert också som jag har glömt i amningsångorna.

Svårt

Hur ska man veta hur mycket man ska klä på såndäna en månads gamla babyn när dom ska ut?

En månad

En månad (och 3 dagar) sedan förlossningen och sedan vår älskade Knöl kom till världen. Tiden har gått så otroligt fort samtidigt som det känns som om Knölen alltid sku ha varit med oss. Tänkte skriva några rader om den första månaden, kan vara roligt att läsa sen nångång.

Nu när han är en månad gammal lyfter han på huvudet men orkar inte hålla det uppe så länge. Jag tycker ändå att nacken är mycket stadigare än den borde vara vid den här åldern. Han har också börjat le mer och mer för varje dag som går. Han hatar att bli påklädd, eller egentligen går allt oftast bra ända tills något ska över eller på huvudet, det är inte roligt. Bada i badkar är inte hans grej heller. Första gången gallskrek han från början till slut, andra gången gick det bra i början och sen blev det skrik, tredje gången gick helt okej men man märkte att han inte var så förtjust i det men accepterade i.a.f. Har prövat ta med honom med mig i duschen några gånger och det trivs han bättre med.

För det mesta är han snäll men på kvällarna skriker han, troligen är det magen som krånglar för det brukar lätta efter några rapar eller pruppar. Nätterna går helt okej dom också. Tidigare kunde han sova 4-5 timmar i streck men nu vaknar han ungefär varannan timme och vill ha mat. På dagarna sover han varierande, ibland endast i famnen. Ute i vagnen sover han 2-3 timmar om han har somnat till att man går med honom, på balkongen somnar han inte och om han somnar så sover han max en halv timme. Nu orkar han också vara vaken längre stunder i streck, oftast 1-2 timmar, ibland längre om han sovit bra.

Igår var vi till rådgivningen. Herremannen har växt med hela 4,5cm så är nu 58,5cm lång och väger 5490g. Inte undra på att han ska ha mat en gång och hela tiden.

Dagens utmaning

Medan pappan i huset jobbar har jag och Knölen tänkt åka till Itis och shoppa. Får se hur det ska gå. Knölen tycks inte stressa så mycket för utfärden, han ligger för tillfället och jollrar, hickar och spyttar om vartannat och det tycker han att är roligt för mungiporna går från öra till öra. Mamman i huset stressar kanske lite för färden, men tänkte ta både vagn och bärsjal med så kanske det ska gå bra. Borde man inte kunna bete sig som folk när man är 4veckor (+1dag) gammal?

På inköpslistan står bland annat:

- material för dopinbjudningarna

- en amningsskjorta

- spyttscarfar eller liknande åt Knölis

- några bodyn åt Knölis

- spaning efter dopkläder åt mig

Önskar oss lycka till!

Hipp hipp hurraaa!

Idag firar vi tre saker:

1. Igår besökte vi barnatillsynsmannen och vår UTOMÄKTENSKAPLIGA sons far erkände att det är han som är den skyldiga (och syndiga). Herregud så gammalmodigt system vi har i det här landet. Som tur är det väl på gång någon lagförändring, om jag inte minns fel.

2. Knölen har sovit sin första natt borta hemifrån. Och alla involverade överlevde.

3. Jag blir ett år äldre igen.

Så var det med det

Och vips var dopdagen bestämd! Nu är det bara namnet som fattas.

Inte lätt

Jaa a, inte är det lätt att få något gjort när man har en liten gosse hängande vid tissen hela tiden. Började skriva ett inlägg igår, som inte ännu heller är klart så det får vänta. Nu borde jag försöka städa lite och fixa en tacopaj med en hand eftersom vi får gäster om 4 timmar. Vi får väl se hur det lyckas.

Sen senast

Jaa, det var väl en tid sen senast. Vår son har hunnit komma till världen och huset har framskridit en del, men där är väl det mesta (och största) på händelsefronten sen senast. Jag ska försöka mitt bästa med att bli aktiv bloggare igen, nu när jag har blivit av med den eländiga magen och vardagen lugnat ner sig med Knölen (minimänskan kallas så ännu för tillfället).

Den finaste!

Tappat hoppet

Just nu känns det igen som om jag aldrig kommer att få min examen. Har sluibat nu mer eller mindre i 2 veckor från examensarbetsskrivandet och försöker nu ta tag i det igen. Fy fan. Ibland tappar jag också meningen med hela skiten, hur gör 50 sidor text mig till en bättre sjukskötare? Försöker intala mig att det är så lite kvar och det lönar sig att kämpa nu och inte i höst, men det känns nog inte bättre alls. Det kommer att bli många svårdomar och många tårar kommer att fällas ännu före den här skiten är godkänd. Skulle bara vara så skönt att ge opp och bry blanka fan i allt.

Besviken

Idag fick jag brev på posten:

"Ilmoitamme ystävällisesti että Teille on varattu aika synnytysvalmennukseen 23.7.2012 klo. 17."


Varför så sent? Jag menar, bestämmer sig knölen för att komma ut lite tidigare så har vi ju inte varit på nån förberedelse. Jag hade faktiskt sett fram emot förberedelsen och antog att den kommer att vara snart. Tror att det skulle ha lugnat mig lite att få se utrymmena och att lite veta mera, men nu får jag väl bara fortsätta grubbla tills dess då.

Tant-meducin

Igår var jag som sagt på rådgivningen. Allt var bra med Alfred, han hade bara lite svårt att ligga stilla när det skulle lyssnas på hjärtljuden. Han var väl så chockerad av cykelfärden, stackarn. Nu hade mitt hemoglobin sjunkit under gränsen, så borde börja ta extra järn. Jag som hade tänkt slippa det när värdet var 142 i början, men inte.

Det förklarar min trötthet och utmattning den senaste tiden iaf, så det är ju positivt att det troligen blir bättre nu. Så nu har jag köpt den äkta tant-medicinen, obsidan, som alla gamla mommon äter. Hoppas magen inte tar illa opp.

Bamse på cykel

Idag har jag överträffat mig själv och cyklat till rådgivningen OCH tillbaks! Kunde nästan känna hur fettet brändes i låren, haha yeah right (önsketänkande). Det var dessutom min första cykeltur med min mommo-cykel som jag köpte av en bekant i höstas.

Min mage ser helt weird ut, kanske det är skjortan som gör det eller så har det 

flyttat in en riktig alien i min mage. Man vet aldrig.

Fest

Preggisen ska iväg på dimissionsfest ikväll. Känner mig som en valross. 

Ska ännu lacka tånaglarna, får se hur det ska lyckas.

Om namn

Har funderat en hel del på vad vi ska döpa vår kommande son till, men har inte ännu kommit fram till något beslut. Det jag inte förstår är varför folk ska börja häva ur sig en massa namnförslag som inte har huvud eller fötter?

Nästan varje gång jag träffar på någon som jag inte träffar dagligen frågar "Nåh, har ni kommit på namn redan? Hur skulle det vara med Börje, Birger, Alf, Uno, Ture eller Urban? Eller Östen, Roger, Ragnar, Sören, Tor, Rudolf eller Matti?" Oftast fortsätter listan i det oändliga.


Är det för mycket begärt att endera komma med användbara namnförslag eller sedan bara vara tyst? I början kanske det var roligt,  men det är liksom inte roligt mera efter ett halvår.

Dvala

Har varit så otroligt trött igen de senaste dagarna att jag inte ens orkat blogga. Förra veckoslutets flitighet tar ut sig nu då istället i flera veckor tydligen. Jag återkommer när jag vaknar från dvalan.

Inte redo

Får nyhetsbrev från babycenter varje vecka. I dagens står det såhär:


"Känner du mindre tryck i nederdelen av magen? Det är i så fall inte inbillning – din bebis har bytt position. Detta är ett tecken på att förlossningen närmar sig. Nu är det dags att: 

• Gå igenom de olika förlossningsstadierna
• Läs vad du kan göra för att bebisen ska ligga i rätt position vid förlossningen"


Inte ännu, okej?

Snyft

Idag har jag varit på jobbet och lämnat tillbaks jobbnycklar och städat undan mitt stuff där. Det känns samtidigt bra men samtidigt ganska lessamt. Jag saknar mina arbetskamrater och jag saknar en del av "mina tanter". Nu är det liksom slut. Kanske jag en dag ännu kommer att jobba där, vem vet.

Fick en fina blommor som tack.

Skeptisk

Är det här något man verkligen behöver med en baby i huset? Jag är nämligen mycket skeptisk, men kan kanske ändra min åsikt ifall det finns bra motiveringar.

Räkningar

Jag bara älskar när det kommer räkningar från Pohjola!

Svettigt värre

Jag klagar inte, men jag kommer att rinna bort före den här sommarn är slut!

Har aldrig svettats så mycket som nu. Igår kändes det som om jag sku ha haft våta simppare på hela tiden under kläderna eller som om jag just sku ha varit på den värsta spinningtimmen ever. Natten var inte bättre heller, det blir väl snart att sätta på luftkonditioneringen om vi inte vill ha en bassäng i sängen om nätterna. Väldigt fräsch fiilis.

Det lär bli dusch morgon, lunch, middag och kväll de kommande månaderna.

Idag

Det här händer hos oss idag. 

Äntligen får vi gården i någon slags form, och ännu gratis därtill! 

Tänk vad bra att bo nära ett motorvägsbygge.

Vi ska också fortsätta med projektet och hoppas på att bli färdiga idag.

Det blir så fint att jag inte sku orka vänta mera!

Smakprov

Det här har jag sysslat med under veckoslutet. 

Lovar mera bilder när projektet är klart!

Omtyckta

Våra grannar måste nog älska oss det här veckoslutet. Igår höll vi på att cirkla ända till kl 22.30 och imorse kl. 7.15 kurvade den här in på gården.

Om någon av er läser så ber jag så mycket om ursäkt! Jag skulle själv också gärna ha sovit lite längre istället för att redan ha hunnit städa vessan och köket före klockan är 8.15 på en söndag.

Utmattad

Alltså de senaste nätterna har varit nätterna från helvetet igen. Jag är så slut att jag inte sku orka röra en fena. Hormonmonstret inom mig har därför också vaknat, säg inte hej åt mig i fel sekund för då kan det hända att jag storbölar eller slår dig på trynet. Snart finns bara den möjligheten kvar att jag sågar av benet eller bryter av ryggen, att inte ens få på strumpan själv är nämligen ganska frustrerande.

Så snälla du som bestämmer om sånt, låt mig sova nästa natt. Alla tycker om mig mera efter det, också jag själv.

Wohoo!

Idag har det rasslat in 10 studiepoäng till på kontot! Slutet närmar sig! Väl...

Det ska firas med att skriva lite mera.

Sommarproblem

Sitter på terassen i solen och skriver forskningsplan och plötsligt slog det mig. Hur ska man sola baksidan av kroppen med magen? Kommer att vara pepparkaksbrun på framsidan och vit som kalk på baksidan, mycket fint. Finns det bra tips?

Sista gången

Igår var vi på den sista familjeförberedelsen. Det var inte sååå farligt som jag hade tänkt mig, men gillade nog inte att sitta i ring och stirra på varandra. De flesta hade beräknat i slutet på juli eller början på augusti, men en som har beräknat redan om en vecka. Hon hade ungefär lika stor mage som jag. På de andra var det bra att man såg att de hade någon mage alls! Sjukt hur olika det kan vara.

Förra veckan var vi inte ens på förberedelsen, det skulle vara fysioterapi och nån pappagrupp. Jag hade varit några dagar före det till fysioterapeuten och fått precis samma direktiv av precis samma tant och M var inte så ivrig för pappa-gruppen heller, så vi skippade. Lite nolot nog när vi igår hörde att det hade varit 2 familjer på plats, uuups..

Jag fick inte ut värst mycket av hela grejen, förutom igår när det var en "gästande baby-familj" på plats och berättade om sin graviditet, förlossningen och vardagen med 2 barn. Det var intressant och roligt att höra vad man kan vänta sig men gav mig inte någo mera positiva känslor om förlossningen precis. Jag väntar på att få brevet från sjukhuset med en inbjudan till förlossningsförberedelsen, sen kanske det lättar när man får se stället med egna ögon.

Aldrig mera!

Idag har vi åkt bil i ca 5 timmar och fy farao säger jag! Att åka bil så länge som pregnant är ingenting för mig iaf. Man måste stanna flera gånger på vessan och det gör ont i rygg, höfter, ben och mage. Otroligt frustrerande! Som tur har vi ändå fått god mat och bastu, så kanske det var värt det.

Dagens projekt

Igår var det jag som var överlycklig över vagnen (M var nog nästan lika ivrig), 

men idag är det M:s tur att vara överlycklig!

Den här högen (som samlades under diverse talkon under byggtiden) förvandlades 

till den här

Så ikväll grillas det hos oss! Och ishockeyn ska ju förstås kollas!

Brådis

Sorry guys, men hinner inte blogga nu, har fullt upp med att undersöka och köra runt!

Flodhästen i väntrummet

Allt var bara bra på rådgivningen och hos läkaren. Lite vikt har jag igen fått till, men det var ju inte oväntat det heller. Alfred såg ut att ha bra utrymme att göra kullerbyttor och böka på, vilket han nog utnyttjar. Läkaren trodde att han kommer att vara ganska normalstor fast det ännu är svårt att säga säkert i det här skedet. Nu är jag då ledig p.g.a. ryggen och höfterna ända tills mammisen börjar, så det blev en lång semester för mig. Hur månne jag ska klara av att inte bli alltför uttråkad?

Livet i magen

Nu är det då 27:e veckan på gång och det känns som om tiden skulle gå helt för fort. Endast 3 månader kvar till den beräknade dagen.

För det mesta kallas det blivande livet för Alfred, men det ska han nog verkligen inte heta! För tillfället pågår en het namndiskussion, som alltid slutar på samma sätt: DET FINNS INGA POJKNAMN som jag sku vilja döpa min son till! Stackarn kommer att få gå namnlös om ingen snart kommer på nåt vettigt. Så namndiskussionen kommer jag säkert att återkomma till många gånger ännu.

Alfred gymnastiserar aktivt och jag tror att han nog ska bli en ishockeyspelare när han blir stor, han tacklar allt vad han orkar och fötterna går på i en otrolig fart. Speciellt timmen före midnatt är den aktivaste tiden på dygnet, så det blir väl en nattuggla av honom också. Det är nära att han inte sparkar bort mitt täcke och det känns som om han kommer genom skinnet vilken minut som helst. Men bättre är väl det än att behöva vara orolig för om han lever där inne eller inte.

Han växer för varje dag som går, eller iaf gör min mage det. Jag börjar ha svårt med byxor, speciellt då man ska sitta, och många andra kläder känns också obekväma.

Jag ska sticka iväg till rådgivningen nu, så får vi se hur mycket han växt påriktigt <3

Om allergi

Råkade just läsa den här artikeln. Ganska intressant fast ändå ganska logiskt och inget nytt.

Lite sand är väl inte så farligt, men inte vet jag om jag ändå skulle låta mitt barn äta hundskit!

Blomster

Helt i onödan funderar vi på hur vi ska fixa gården och vad vi ska ha för blommor, de kommer av sig själv!

Bra betjäning

I fredags var jag och besikta bilen till Toyota. Eller bilen besiktades ju nog på besiktningskontoret, men försäljaren lovade fixa besiktningen när det var dags nu när vi köpte den.

Medan jag väntade på att bilen skulle bli besiktad fick jag välja vad jag ville från cafét, helt gratis. Det blev förstås den största och godaste munken de hade!

med grädde inuti!

Veckobloggare

Är helt tydligt en veckobloggare. Veckoslutena är oftast mer eller mindre programfyllda, så bloggandet bara blir. Har inte heller ännu kommit underfund med hur telefonbloggandet skulle fungera smidigt, så det har inte blivit av det heller.

Och för att jag nu inte ska bli alltför intressant, så kommer här en bild på min ynkliga lunch idag:

Ägg, några köttbullar, lite stekt nypotis från igår och ett äpple.
Kanske jag överlever.

Angst

Härtills har jag inte haft några större problem med kläderna. Jo, har massor kläder som jag inte ryms in i, men det har jag tyckt att är helt normalt och inte tagit desto större stress för.

I tisdags var vi på dimission och skulle förstås ha något mera festligt än bara vanliga farkkun och skjorta. Har köpt en mama-omlottsklänning från HM för en tid sedan, men den satt inte alls när jag prövade den nu. Då började jag också märka hur bh:n, underbyxorna och strumporna spänner och alla kläder kändes bara fel på kroppen. Fick gräva fram ett par bh:n som jag köpt för länge sedan utan att prova som varit aningen för stora härtills, som tur satt dom iaf någorlunda och det spänner inte lika mycket mera.

Men hur ska jag klara mig igenom sommaren med den här val-magen? Vet att vi åtminstone ska på en dimission till och antagligen också ett bröllop. Vad ska man klä på sig för att inte se ut som om man går omkring i ett tält men ändå så att inget spänner och man har bekvämt att vara?

Så såg outfiten ut till slut efter några tårar och svordomar.

Familjeförberedelse

Idag ska vi gå på familjeförberedelse. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Föreläsningar och sånt är väl helt okej, men om det går ut på en massa "berätta dina egna gravid-erfarenheter" eller "håll i baby-dockan som om det skulle vara ditt barn" så är jag nog inte sådär hemskt intresserad. Nåh, får väl se om ett par timmar.

Har du varit på familjeförberedelse? Vad är dina erfarenheter?

Vappen firandet

Att fira vappen som gravid är nog inget att rekommendera! Är söndersliten ännu idag. Men det var nog värt det! Vi hade några vänner på besök hos oss. På eftermiddagen var det såpass varmt att man kunde sitta ute i solen på bakgården, men genast när solen gick lite i moln var vi tvungna att flytta in. Vi grillade och åt så att vi nästan sprack.

Under kvällen hann vi med både Buzz, Alias och Trivial pursuit. Herregud va roligt! Buzz kan man underhålla sig med hur länge som helst och kommer inte ihåg när jag senast skulle ha spelat Alias. Dessutom vann jag och M, helt överlägset mot de andra, hih! Trivialen var inte lika rolig, frågorna är svåra iaf för mig, men en plupp fick jag ändå. Sen var klockan plötsligt 3.30 och gästerna for hem. Undrar hur jag orkade så länge när jag normalt gäspar senast vid 22-tiden. Säkert det goda sällskapet! Och konstaterade just att jag tog inte en endaste bild på hela kvällen, höh.

Perfekt!

Imorse backade en lastbil in på vår gård. Jag ropade på M och frågade ifall han väntar någon leverans. Ingendera kom ihåg att vi för några veckor sedan beställde de här:

Wannabe-fat-boy

I en sån kommer jag och magen att leva i åtminstone till augusti! Ända utmaningen är att komma upp därifrån utan hjälp...

Att lyckas

Skulle i lördags hyvla ost till smörgåsen, titta så bra det gick!

Efter det har M fått hyvla osten!

Söndagsupdate

- har jag ätit årets första kiosk-glass! 2 bollar med citron-lakrits, gott gott!

- "terassen" på bakgården städad inför morgondagen

- nu blir det makaronilåda och Euro Hockey Tour, Finland-Sverige, för att värma opp inför VM som börjar nästa vecka!

Säg hej till vår nya familjemedlem!

Vi har redan en tid funderat på att byta bil. Eller bilar egentligen. M bytte sin bil för ca 1 år sedan till en paku som han nu har kört omkring med. Den har tjänat bra under byggtiden och med flytter o.s.v. men med tanke på framtiden så är den ganska opraktisk. Min bil är också köpt för ca 1 år sedan och felar inget den heller. Våra tankar var att kunna leva med en bil och spara på bensin och försäkringar. Jag blir ju hemma snart och M har dessutom möjlighet att åka gratis buss till jobbet eller kimppakyyti.

Kravet på bilen var att den har dragkrok och är tillräckligt rymlig för att frakta saker eftersom vi ändå ännu behöver en hel del remppa-grejs till huset.

Helou nya bilen!

Förra fredagen blev den här skatten alltså vår gemensamma egendom! Den uppfyller alla våra stora och små krav och är dessutom prima att köra med! Så nu lever vi med en bil, lite att vänja sig med förstås då man alltid varit van att kunna komma och gå som man vill.

Utsikten

Utsikten på vår bakgård har varit bedrövlig sen snön försvann

Before

Men nu ser det redan lite bättre ut!

After

Det där med barnvagnar

Alltså finns det något mera invecklat? Det finns tusentals märken med miljoner olika egenskaper. Och det finns minst lika många åsikter om alla egenskaper.

Idag ska jag åka och provköra lite vagnar, så vi får se om jag är ännu mera confused efter det eller om jag blir klokare.

Har du några bra vagntips som skulle kunna hjälpa mig på vägen?

Den stora äran

Vad händer här riktigt? En dag borta från bloggen och kommentatorn har gjort vår blivande son till en potentiell ny bloggbaby!

Alfred i magen ger några ordentliga sparkar och tackar för den stora äran!

Hurraaa!

När jag igår tyckte det var skönt att ligga på soffan och lyssna på regnet som smattrade mot plåttaket, så uppskattar jag nog ännu mera dagens aktivitet! Idag sitter jag nämligen på terassen i topp och byxbuntarna  uppvikta till knäna och njuter av solen! Jag tror nog att det snart blir sommar!

Himmelriket

Vi hade gäster i söndags och de hade med sig en himmelskt god kaka! Fyllningen är nåt med mango och kakan är inte alls mäktig eller äckligt söt som man kanske sku kunna tro! Överdraget (eller vad det nu sen heter) är av härlig choko! Jag döööör!

Och vågen kan se sig, jag tänker se till att vareviga smula av den här kakan blir uppäten!

Skönt

För tillfället ösregnar det ute. Det är ganska skönt att mysa på soffan och lyssna på regnet som smattrar mot plåttaket. Hoppas bara att det slutar innan jag måste ta mig ut igen...

Det negativa är ju förstås att man blir slö och får inget vettigt gjort. Nåh, kanske det inte är så farligt om jag en dag inte gör något vettigt?

De första

Har nu köpt de första kläderna åt krabaten i magen! Länge har jag kunnat hålla mig, men igår hittade jag en hörna med reakläder på Lindex och kunde inte motstå! De är bara för fina! Har tydligen nån dille på ränder för tillfället, kanske det blir prickigt till nästa.

Papperskrig

Äntligen har jag fått ifyllt mina FPA-papper! Nu gäller det bara att få iväg dem också. Började fylla i ansökningarna via nätet, skickade in en av dem men den följande var så otroligt invecklad på nätet att jag iställe fyllde i pappersversionen tillsist. Så nu får vi hoppas att FPA märker mina båda ansökningar och inte snart påstår att jag inte lämnat in alla papper. Man vet aldrig med dem.

Magen

24+0

Behändigt

M konstaterade här en kväll att det är ju perfekt med stor mage, man behöver inte fundera på var man ska ha tallriken om man äter i soffan. Eller dippburken som den kvällen.

Veckan som gick

Har varit lite dålig med bloggandet igen den senaste veckan. Det beror på att det varit fullt program nästan hela tiden. Så det blir en liten ihopklämd version av det viktigaste som hänt sen senast.

Under påskhelgen hann vi med mycket. En dag grillade vi på gården och hade matgäster. En annan dag var vi hos min mamma på påskmiddag (kan alltså skylla på mamma att vågen visade mycket på rådgivningen!). En kväll var vi och kollade på Iron Sky på bio. Den var helt okej, men inte en film som jag skulle vilja se pånytt. Dessutom blev det lite för lång tid att sitta stilla för mig, ryggen och benet.

Vi hann också med en del byggprojekt, som har fortsatt fortfarande. Under förra veckan blev också bilaffärerna aktuella, men mera om det senare.

Har också hunnit träffa Sonja och Lotte. Samma eftermiddag lyckades jag shoppa lite skjortor som jag ryms in i en tid igen.

Mellan allt annat har jag försökt skriva på min forskningsplan, men resultatet är ganska ynkligt. Nåh, sakta men säkert, eller hur?

Preggisproblem

Nu har ryggen börjat krångla, underligt att det tog så länge före det hände. Är nu alltså första gången sjukledig under min gravida tid. Tänkte att läkarn skulle skriva 3 dagar som man normalt brukar få men han skrev den här veckan och hela nästa vecka, han t.o.m. pratade om att eventuellt skriva sjukledigt ända tills mammaledigheten börjar beroende på hur läget är efter nästa vecka. Höll på att falla från stolen! Det är ju länge tills min mammaledighet börjar!

För övrigt är min rådgivningsläkare riktigt trevlig och verkar vara en bra läkare som tar mammorna på allvar och förstår dem. Första gången jag var hos honom var jag lite skeptiskt, han är ju en HAN. Hade hört mycket gott men också en del dåligt om honom. Dessutom är han ju min kollega. Men redan efter första besöket kändes det ganska naturligt och kan nog bra rekommendera honom till andra blivande mammor också!

Nu gäller det bara att vila ryggen och hoppas att jag inte behöver stå ut med ont i ryggen ända till augusti!

Bloggen

Bloggen har fått ett upplyft och också bytt namn. Det gamla kändes inte helt som jag, hoppas det nya ska göra det! I alla fall har det härtills verkat okej. Ska försöka finslipa utseendet och få upp lite mera bilder i nåt skede när jag hinner. Så länge får ni stå ut med det som det är!

Ny dag

Idag känns det igen bättre, har inget rökbehov heller.

Jag har varit på jakt efter en vårrock, som jag kanske sku rymmas in i med magen men det tycks inte finnas. Var bombsäker på att hitta en rock i itis, men noup. Har också luskat igenom alla Borgås butiker, utan resultat. 

Vet nog inte vad jag ska hitta på, finns väl bara två alternativ. Det ena att beställa via internet, vilket jag inte i det här fallet skulle vilja när man inte alls vet hur den sedan sitter, och det andra att helt enkelt vara utan. Men det är nog lite för kallt för att gå i bara tröja ännu. Vinterrocken börjar bli för varm och går nog inte på mig många dagar mera. Tar alltså gärna emot tips ifall någon har sådana!

Hjälper väl inte annat i det här skedet än att ta itu med examensarbetet, urk.

Gravid och tobak

Något som jag vill för tillfället är att kunna röka. Herreguuud ändå vad jag längtar efter det.

När jag fick veta att jag är gravid minskade jag röka först och 3 dagar efter plusset slutade jag helt. De första månaderna hade jag inte ens något behov av att röka, det luktade och var allmänt äckligt. Men nu de senaste 2 månaderna, när solen skiner, fåglarna kvittar och grillen ryker, nu skulle det tammetusan sitta med en cigarett eller två.

Har redan spekulerat om att när den här busungen kommer ut så ska jag direkt kuta ut från förlossningssalen och röka. Andra som har likadana "problem"?

Raksa-mama

I just vecka 23 så orkar man nog inte bygga och gnida lika som förut utan en varelse i magen.

21+6

Nedrevåningens vessa fogad.

Men resultatet blev väl helt okej, så det var värt det fast det idag känns som om ett ånglok sku ha kört över mig.

Jippii!

Titta vad som väntade på mig i postlådan igår! Kändes som julafton igen!

Nu gäller det bara att lära sig att använda den! 

Tryggt

Nu kan pyret komma tryggt till världen, han har nämligen snart en försäkring! (Okej, kom inte ännu, vänta nån månad till!) Beror förstås på om försäkringsbolaget beviljar den eller inte, men enligt försäkringstanten borde det inte vara problem.

Shit vad det är dyrt att försäkra barn förresten. Som tur råkade vi vara ute i en bra tid, det var kampanj på gång och tack vare den sparade vi ca 270€! Många pengar alltså.

Konstaterande

Något som är otroligt frustrerande är nog att riva morötter! Man får sjuka fingrar, armar och axlar och det känns som om det aldrig tar slut. Dessutom lyckas jag alltid med att riva upp mina fingrar eller knogar också!

Men idag ska vi ändå äta riven morot, som vi kanske inte gjort på över 1 år.

Himmelskt

Pannkaka till kvällsmål, nam!
Det är väl mer än okej när man är gravid?

Underverket

Igår var vi på det andra ultraljudet och allt var perfekt, jag kan alltså lugnt komma ut ur skåpet nu. Varelsen där inne uppenbarade sig som en tydlig pojke. Han visade stolt sina ägodelar, så det var inget tvivel om saken. Om han ändrar till en flicka på vägen får vi lämna tillbaks honom enligt barnmorskan. Han ska tydligen bli en idrottare eftersom han redan tränade på backhoppsställningen. En blivande Matti Nykänen undrade barnmorskan, men vi tyckte inte riktigt lika. Han ville inte visa sina händer före på sista försöket, så en envis liten tycks han också vara. Han sparkar på, mera och mera hela tiden. Igår fick också M sig en ordentlig spark för första gången, så nu vet också han att det med säkerhet finns liv där inne. 

Ofattbart, en HAN! <3

Magen v. 20+4

Spänningen stiger

Herreguuuud vad jag är nervös! Om knappt två timmar vet jag kanske ändå lite mera!

Och sen lovar jag berätta mera!

Hej så länge!

Inte alltid en dans på rosor

Idag har varit en dag som man helst sku ha kunnat skippa. Sov dåligt, vaknade 4 och kunde inte fortsätta sova. Morgonen på jobbet började med att jag sku ha kunna strypa min chef och gråta en skvätt. Dagen var väl helt okej.

Kommer hem till ett halvt bombnedslag (vilket inte var oväntat eftersom det sett ut så i några dagar). Orka laga mat. Orka försöka ens vara lite pratsam och vänlig mot sin sambo. Orka strida med och om idiot-struka-bisin. Orka försöka vara vaken.

Allt slutar i en itkupotkuraivare. Hur kan man vara så slut som mänska för tillfället? Stackars M som får stå ut med mig ibland.

Dagens positiva:
- det kom HETT vatten i duschen och det blev lite varmare alltid när man vred på varmare
- en timmes päikkäre på soffan

I hopp om en bättre natt och dag imorgon. Gonatt.

Etapp 1

Första arbetet postat, nu hoppas jag bara på godkänt så att jag kan glömma det och fortsätta med nästa.

För att vara ännu tråkigare så, what's wrong med vädret?? Härrijumala, solen lyser från klarblå himmel tillika som det är snöstorm och man tror att huset håller på att flyga i luften.

Ps. min super-lördag slutade med att jag sov resten av dagen OCH kvällen. Inga sömnproblem här inte, för det mesta alltså.

Super-lördag

Gomoron! Klockan har just slagit 9 och hos oss surrar redan tvättmaskinen och diskmaskinen. Dessutom har jag duschat, kokat kaffe åt sambon och försökt dra opp honom från sängen några gånger. Vad månne jag ska hinna med idag när morgonen börjar så här effektivt?

Lyckat

Kära jag,

när det nästa gång ska tvättas kläder, lönar det sig att sätta i tvättmedlet i maskinen före den har tvättat färdigt. Då behöver man inte tvätta kläderna två gånger eftersom de troligtvis blir rena med första gången.

Nu har jag också lärt mig att man inte behöver ha diskmaskinen tre gånger på i rad med samma kärl i, bara för att man dum nog går och öppnar luckan i slutskedet och trycker på play på nytt av misstag. De blir också rena med första gången. Stora framsteg.

I det här huset är vi nog sådär annors energi- och vattensnåla av oss.

Skit väder

Att sitta inne vid datorn en sådan här dag tar nog inte alls i huvu. Vad annat skulle man hellre göra än söka efter vetenskapliga artiklar på nätet när solen lyser från en molnfri himmel och det är några grader plus?

Jag har faktiskt en hel del förslag, men det är kanske bäst att inte skriva ut dom för då kan det hända att det slutar med en itkupotkuraivare. Så fortsätter snällt med vad jag håller på med och försöker att inte titta ut genom fönstret.

Inte meningen

Jag och blommor kommer inte överens. Den enda blomman jag äger för tillfället fick jag av min sambo på vändagen. Idag är det exakt 2 veckor sedan och blomman är redan på dödens brant.

Minen är inte den vackraste, men inte är blomman det heller.

I'm alive!

Ja, jag lever och mår bra trots att bloggen varit död i flera månader. Det har väl sin förklaring det också, men kanske mera om det nångång igen. Mycket har väl hänt sen senast, vi har flyttat in i drömhuset o.s.v. Mycket fattas ännu, men kanske det fixar sig någon vacker dag!

Våra nya skåpdörrar anlände just, så får väl återkomma med mera nån annan gång.