lördag 29 december 2012

Galenskap

Vi lever. Eller kanske jag sku säga att vi andas, för det känns nog inte som om jag sku leva på andra sätt för tillfället. Håller på att bli galen med Rasmus ätande och sovande. Måste nog ta och börja läsa mig in på olika alternativ att få honom att sova utan bröst. Sku inte ännu vilja sluta amma helt, men för tillfället känns det nästan som om det är enda alternativet om jag ska hållas någorlunda klar i huvudet. Eller så hoppas jag på att det här går över riktigt snabbt.

Igår mellan kl 20.30 och 01.13 ammade jag honom 10 gånger. Bara som exempel.

6 kommentarer:

  1. Oh shit! Vi hade tidigare lite samma meininki. Du har inte funderat på att sluta amma på nätterna? Liksom om du inte orkar med det? Om han får flaska så kanske det inte är lika kiva mer att äta hela tiden. För det är ju hurja kiva vid mammas bröst :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jepp, läste på din blogg om det när du skrev om det då.. Nattätandet går ännu då när han äter med 2-3h mellanrum, men det är det här maratonammandet för att få honom att somna som snart gör mig galen. Han somnar inte utan tiss, varken på dagen eller på kvällen fast jag sku stå på huvud! Nu har han ändå börjat sova lite bättre på dagen, sen när han äntligen somnar alltså :)

      Har funderat på att sluta amma på natten men problemet är ju att han tar varken flaska eller tutt, det är bara liksom luomu som gäller :) Vi har försökt med jämna mellanrum och med några olika alternativ, med ersättning och med bröstmjölk men det duger inte.. När mamma var barnvakt så fick hon mata honom med sked och en del hade han ätit så att han tuggade på tuttdelen på tuttflaskan när han blev riktigt hungrig! Så vet inte om jag sku klara av att sluta amma helt heller, då sku väl stackarn dö av svält! :)

      Radera
    2. Goda tips tas gärna emot alltså!

      Radera
    3. Vi hade helt samma problem med Kevin för några månader sedan. Jag måste amma honom till sömns. Men sen började vi taistele med att han skulle somna själv i vaggan. Det var fittigt och tog länge men nu märker vi nog att det gjort resultat. Jag tror sömnskolan därför blev så lätt för vi redan lärt honom somna själv. Han tog ju inte heller tutten, men när jag slutade nattamma så dög den plötsligt. Weird. Men sen igen så har ju Kevin alltid tagit flaska, han fick ju ersättning redan på BB.

      Kanske det bara är en fas? Jag har inte riktigt några goda råd om han inte tar flaska. Det låter lite som att han har associerat bröstet med sömn vilket ju är jätte vanligt för bebisar. Vi valde att bryta mönstret då för några månader sedan, fick idén från boken Somna utan gråt. Lönar sig kanske att läsa boken, jag tycker att där fanns ganska bra juttun och det var nog den boken som fick oss att göra något åt saken.

      Radera
    4. Jag ska läsa boken, tack för tipset! Vi måste nog göra något åt saken, såhär orkar nog ingen med något i det här huset. Så kanske vi ska testa på samma som ni och hoppas att det lyckas!

      Radera
  2. Jag kände också att jag snart skulle ha kollapsat. Men vi har ju gjort små förändingar i flera månaders tid nu, mot rätt håll liksom. Det är svårt då man själv är helt slut, men lönar sig att kämpa på. Bebisar tajur ofta juttuna ganska snabbt och det är säkert lättare om bebin är liten. Vänjer sig snabbare tror jag?

    Voimia!!

    SvaraRadera