Den 4 månader gamla

På julaftonen blev Rasmus 4 månader gammal. Han utvecklas med en otrolig fart och lär sig nytt hela tiden, vilket ju också kan inverka på hans sömn. För 2 veckor sedan var vi till rådgivningen och då vägde han 7775g och var 67cm lång.

För det mesta är han en riktigt glad bebis som har massor med energi. Nu trivs han igen bättre på golvet än tidigare när han har lärt sig att vända till mage. Samma vecka som han blev 4 månader lärde han sig att vända till mage, började förstå att det är roligt att hoppa på sina ben och att man kan lyfta rumpan från golvet om man ligger på mage. Så det räcker nog inte länge så börjar han nog röra på sig. På julannandag hittade vi hans tredje tand, en hörntand i övre käken.

Han fick smaka på potatis på självständighetsdagen och nu äter han både lunch och middag med god aptit. Vi har varit lite försiktiga med att introducera nya smaker så hittills har han fått smaka potatis, morot och broccoli. Päronmos fick han också en dag men han verkade få ont i magen av det så vi väntar lite med det ännu. Till nästa ska han få batat och blomkål. Ska också försöka ge plommon för att hålla magen igång men om magen inte tycker om det heller så ska vi pröva med nypon som också lär ska vara bra för magen. Moroten brukar jag mosa med en stavmixer och det andra med bara gaffel.

På dagarna sover han lite från och till, oftast 2-3 kortare tupplurer och en längre. Dom dagarna vi har program så blir det oftast bara korta tupplurer för honom. Nätterna sover han som förut, rätt så bra då när han inte äter. Han äter nattetid fortfarande med 2-3timmars mellanrum. Att somna är hans största "problem" för tillfället eftersom han inte kan somna utan bröst och ger sig inte så lätt ibland då heller  fast han är trött. Men det ska vi snart ta itu med bara vi har samlat lite krafter först.

Rasmus tycker att mammas famn är bäst men trivs för det mesta också i andra famnar. Ibland blir han nog ibland ganska så blyg och mungiporna far ända ner till golvet. Han pratar och pratar, speciellt på morgnarna då varken mamma eller pappa brukar vara så värst pratglada. Då brukar han få sitta på min mage och jag försöker ge något "mmm" till svar mellan verserna medan jag vaknar ordentligt.

Han är nog allas vår ögonsten, speciellt gumis, fasters och mommonas och mofornas. Rasmus har den lyckan att ha en mommo och en plastmofa och en mofa och en plastmommo, vilket är riktigt tur eftersom inga farföräldrar finns.