Det är andra dagen och natten jag är ensam hemma sedan min sambo kom hem från England! Igår visste jag inte riktigt vad jag skulle hitta på först, eller hur jag skulle känna mig. Men herregud vad skönt det har varit! Hade helt glömt bort hur det är att vara ensam en "längre" tid. Förstås saknar jag ju min sambo och väntar bara på att han kommer hem imorgon för natten, men jag överlever nog mer än bra tills dess! Konstigt hur snabbt man vänjer och fäster sig vid någon.
Idag pratade jag med en av mina vänner i telefon och jag berättade att jag hade varit på bröllopsmässa. Vi diskuterade den en stund tills hon mittiallt sa: "jag är inte alls förvånad över att din sambo inte springer och gömmer sig när det blir tal om bröllop och familj, fast jag inte känner honom så bra. För det sättet som han ser på dig och som ni ser på varandra, så vet jag att ni en dag kommer att gifta er och leva resten av livet lyckliga tillsammans".
Idag på dagen pratade jag med en annan av mina vänner och jag berättade om några spydiga kommentarer jag hade fått om att jag ska bygga hus och drömmer om barn. Hon svarade "Skit i det, han är bara avundsjuk. För varje hus du bygger och för varje barn du väntar så är jag så lycklig för din skull! Jag väntar så på det!"
Mina vänner är dom bästa som finns i det här universumet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar